Idag skulle jag ha gått ner till förrådet och rensat inför flytten. Istället lade jag mig på soffan och började läsa den inspirationsbok jag beställt från Kelly Rae Roberts. En bok om att lyssna till sitt hjärta och ta sin kreativitet på allvar. Och nu ett par timmar senare har jag startat en konstblogg... Ja, det här var inte något jag i min vildaste fantasi trodde att jag var redo för, och det kanske jag inte är riktigt än. För jag har inte kunnat bestämma mig hur jag ska gå tillväga med mitt konstutövande. Jag har ställt mig frågan många gånger hur - och överhuvudtaget om - jag ska satsa eller ens fortsätta med mitt måleri. Men så läste jag, funderade, läste lite till, och tänkte 'Nu eller aldrig!'.
Att ägna mig åt måleri är något jag alltid drömt om, men livet kommer ju liksom emellan ibland. Och räkningar ska betalas... Men är det inte dags nu? Att börja avsätta tid för konsten. Den finns ju där inom mig. Den behöver bara väckas till liv igen och få tillåtelse att komma fram. Och den har ju funnits hos mig i perioder alltsedan jag gick mina konstutbildningar.
Och allt behöver faktiskt inte ske på en gång. Jag ger mig tillåtelse att alla alster inte kommer att bli som jag vill ha det. Särskilt inte i början. Men jag ger mig också tillåtelse att få njuta av mitt skapande. Att tillåta mig själv att få känna glädje och tillfredsställelse, och att vara nöjd över det jag gjort! För det är en härlig känsla när man känner att man är klar, och att det blev bra. Och då blir man ivrig att fortsätta med en ny målning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar